Hur gör man egen olivolja: Lär dig processen steg för steg

Att göra egen olivolja är i grunden ganska enkelt: man pressar färska oliver för att skilja oljan från fruktköttet och vattnet. Det låter ju inte så komplicerat. Processen är en fascinerande resa från frukt till flytande guld, men frågan många ställer sig är om det ens är ett realistiskt projekt för oss här i Sverige.

Är det värt att göra egen olivolja hemma

Tanken på att skapa sin egen, unika olivolja är onekligen lockande. Att se färska oliver förvandlas till en gyllene, pepprig vätska i sitt eget kök låter ju som en dröm. Men innan man förlorar sig helt i den där Medelhavsfantasin är det bra att ta en titt på verkligheten. Hur går det egentligen till i praktiken, och är det värt besväret?

Först och främst stöter vi på det absolut största hindret: råvaran. Att få tag på färska, nyskördade oliver av en sort som faktiskt är avsedd för oljeproduktion är näst intill omöjligt i Sverige. Oliverna du hittar i matbutiken är nästan utan undantag bordsoliver, som har behandlats för att ätas och har en mycket lägre oljehalt.

Utmaningarna med hemmagjord olivolja

Låt oss säga att du faktiskt lyckas importera rätt sorts oliver direkt från en lund i Grekland. Då återstår ändå flera utmaningar. Processen kräver betydligt mer än en mixer och en sil. För att ens få ett hyfsat resultat behöver du utrustning som kan mala oliverna till en fin pasta och sedan pressa den med nog mycket tryck för att få ut oljan – allt utan att skapa för mycket värme, vilket skulle förstöra både smaken och näringsämnena.

Mängden oliver som krävs är en annan sak som många underskattar rejält. För att producera en enda liter olivolja behövs ungefär 3 600 oliver, vilket väger runt 6 kilogram. Vill du ha en mer meningsfull mängd, säg 10 liter, pratar vi alltså om minst 60 kilo oliver. Om du vill fördjupa dig i detaljerna kan du läsa mer om olivoljans produktion och egenskaper.

Att göra egen olivolja är mer ett passionerat experiment än ett praktiskt sätt att fylla skafferiet. Det är en otroligt lärorik process som ger en djup respekt för hantverket, men det resulterar sällan i en produkt som kan mäta sig med professionellt framställd olja.

För att sätta saker i perspektiv, här är en snabb jämförelse mellan att ge sig på projektet själv och att köpa en garanterat högkvalitativ olja.

Hemmaproduktion kontra professionell olivolja

En snabb jämförelse mellan att göra egen olivolja och att köpa en garanterat högkvalitativ olja.

Som tabellen visar är hemmaprojektet en rejäl utmaning med ett osäkert slutresultat, medan en prenumeration från en specialist garanterar kvalitet från första droppen.

Ett enklare alternativ för garanterad kvalitet

Så, vad gör man när man älskar tanken på en äkta, hantverksmässig olivolja men inser att hemmaproduktion är ett alldeles för stort projekt? Svaret är enkelt: låt experterna göra jobbet. Genom att välja en noga utvald olja från en pålitlig källa garanterar du inte bara en överlägsen smak utan också att alla de där kritiska stegen i processen har utförts till perfektion.

För dig som vill ha det absolut bästa från Greklands olivlundar utan att kompromissa finns det en riktigt smidig lösning. Med en prenumeration på förstklassig grekisk olivolja får du tillgång till en exceptionell produkt, pressad från handplockade Koroneiki-oliver och levererad direkt hem till dig. Det är helt enkelt det smartaste sättet att njuta av äkta, hantverksmässig olivolja – varje dag.

Från olivlund till flaska

För att på riktigt greppa varför en premiumolja smakar som den gör, och varför den är nästan omöjlig att göra själv i köket, måste vi följa med på olivens resa. Det är en process där varje litet beslut, från den ena sekunden till den andra, får enorm betydelse för slutresultatet. Allt startar ute i olivlunden, långt innan någon ens har tänkt på att starta en press.

Hela processen är en känslig dans med naturen, och tidpunkten för skörd är utan tvekan det allra viktigaste steget. Det är precis här oljans själ skapas.

En tidig skörd, när oliverna fortfarande är krispigt ljusgröna och precis har påbörjat sin mognad, ger en olja med ganska låg avkastning men en otroligt intensiv karaktär. Den här typen av olja är sprängfylld med polyfenoler – de där antioxidanterna som ger den där härliga, peppriga kicken i halsen och en fin, komplex bitterhet.

Väntar man däremot några veckor tills oliverna mörknat och blivit mer lila, ja, då får man ut betydligt mer olja. Den oljan blir mjukare, nästan smörig, och saknar den där livliga karaktären. För massproduktion är det förstås rena vinsten, men för en kvalitetsolja är det en kompromiss man helt enkelt inte gör. Den tidiga skörden fångar olivens livskraft precis när den är som allra starkast.

Skörden – ett kritiskt ögonblick

När väl dagen D är bestämd kommer nästa avgörande val: hur ska oliverna plockas? De två vanligaste metoderna är som natt och dag.

• Handplockning: Den absolut mest skonsamma metoden. Oliverna plockas varsamt för hand, ibland med hjälp av små krattor, och får falla ner i nät som spänns ut under träden. Detta minimerar skador och blåmärken, vilket är A och O för att undvika oxidation och en hög syraprocent.
• Mekanisk skörd: Här används stora maskiner som bokstavligen skakar träden så att oliverna regnar ner. Visst, det är effektivt och snabbt, men risken för att frukten skadas ökar dramatiskt. Varje litet slag eller tryck startar en nedbrytningsprocess som omedelbart sänker kvaliteten.

För en äkta extra jungfruolivolja av högsta klass finns inga genvägar; varsam hantering är allt. Oliver som klämts eller fått stötar börjar oxidera direkt, vilket höjer syrahalten och kan skapa rejäla defekter i smaken.

Processen från skörd till press är en ren kamp mot klockan. För att bevara maximal fräschör och kvalitet måste oliverna pressas inom bara några timmar efter att de lämnat trädet, allra helst inom 4–6 timmar. All extra väntan är en direkt försämring av slutprodukten.

Från frukt till pasta

Direkt efter skörden packas oliverna i ventilerade lådor för transport till presseriet. Att lägga dem i stora säckar är otänkbart – värmen som utvecklas i en sådan hög skulle snabbt förstöra frukten.

Väl framme vid presseriet rensas oliverna minutiöst från löv och kvistar. Skulle de följa med i pressen skulle de ge en oönskad bitter och träig smak åt oljan.

Efter rensningen tvättas oliverna snabbt i kallt vatten för att få bort damm och smuts. Nu är de redo för malningen. Hela oliver, inklusive kärnorna, mals ner till en tjock, grötliknande massa. Kärnorna är viktiga – de innehåller antioxidanter som faktiskt hjälper till att bevara oljan och bidrar till dess komplexa smakprofil.

Denna olivpasta går sedan vidare till ett steg som kallas malaxering. Pastan rörs långsamt i ett stort tråg i ungefär 20–40 minuter. Det här är ett kritiskt moment där de små oljedropparna i pastan får en chans att klumpa ihop sig till större droppar, vilket gör dem lättare att få ut. Under hela processen måste temperaturen hållas strikt under 27 °C för att det ska få kallas kallpressning och för att de flyktiga, värdefulla aromerna inte ska dunsta bort.

Pressning och separation

Till sist är det dags att skilja den dyrbara oljan från resten av pastan. Idag används främst två tekniker, var och en med sina egna karaktärsdrag.

Traditionell pressning är den klassiska metoden där olivpastan smetas ut på runda fibermattor som sedan staplas på varandra. En hydraulisk press trycker ihop stapeln och pressar ut en blandning av olja och vegetationsvatten. Det är en vacker syn, men metoden är långsam och mindre hygienisk, och används därför sällan för premiumoljor nuförtiden.

Modern centrifugering är den helt dominerande metoden för högkvalitativ produktion. Olivpastan matas in i en horisontell centrifug som roterar med otrolig hastighet. Tack vare de olika densiteterna separeras de fasta resterna (olivrestmassa), vegetationsvattnet och den rena, fina olivoljan från varandra. Metoden är snabb, extremt hygienisk och skyddar oljan från kontakt med syre, vilket ger en renare och mer hållbar produkt.

Resultatet är en grön, ofta lite grumlig och otroligt aromatisk vätska – den nypressade olivoljan. Hela denna resa, från ett noggrant övervägt beslut i olivlunden till en millimeterprecis separation i presseriet, är precis vad som skapar en äkta olivolja. Vill du lära dig mer om hur du känner igen de olika kvaliteterna? Då rekommenderar vi vår guide om äkta olivolja.

Så gör du olivolja i köket – en praktisk guide

Om du trots utmaningarna ändå känner dig manad att kavla upp ärmarna och testa själv, så är den här guiden för dig. Vi bryter ner processen för att göra olivolja hemma i hanterbara delar, anpassat för den passionerade entusiasten som ser det här mer som ett spännande experiment än ett sätt att fylla skafferiet.

Att förvandla oliver till olja i ett vanligt kök kräver en rejäl dos tålamod, lite specialutrustning och en insikt om att varje litet beslut påverkar slutresultatet. Oljan blir sällan jämförbar med den från ett professionellt presseri, men själva upplevelsen är otroligt lärorik och givande.

Utrustningen som faktiskt krävs

Innan du ens tänker på att mala den första oliven måste du se till att du har rätt verktyg. Utan rätt prylar blir det nästan omöjligt att effektivt få ut oljan, och risken är stor att du introducerar defekter som förstör smaken.

Här är en checklista på vad du behöver:

• En riktigt kraftfull matberedare eller köttkvarn: Du behöver något som orkar mosa hela oliver, inklusive kärnorna, till en jämn pasta. En vanlig hushållsmixer klarar sällan av den här uppgiften.
• En liten hydraulisk press: Det här är den största investeringen. En liten bänkpress eller en robust fruktpress som kan generera ett ordentligt tryck är helt avgörande för att separera vätskan från de fasta resterna.
• Starka filterpåsar eller fibermattor: Här lägger du olivpastan innan du pressar. Materialet måste tåla högt tryck utan att ge vika och spricka.
• Rymliga skålar och behållare: För att samla upp vätskan (en blandning av olja och vegetationsvatten) och låta den separera. Rostfritt stål eller glas är bäst för att undvika att ge oljan bismaker.
• Separationskanna eller en stor pipett: Används för det sista, pilliga steget när du ska skilja den fina oljan från vattnet.

Att köpa allt detta kan snabbt bli en dyr historia. Det kan vara klokt att fundera på om experimentet är värt investeringen jämfört med att prenumerera på en färdig, högkvalitativ olivolja.

Förbered oliverna och mal dem till pasta

Allt börjar med rena, fina oliver. Precis som proffsen måste du först rensa bort alla kvistar, löv och skadade frukter. Löv och kvistar ger en otrevlig bitterhet, medan skadade oliver redan kan ha börjat oxidera och därmed höja oljans syrahalt.

När oliverna är rensade, skölj dem snabbt i kallt vatten och se till att torka dem helt. Nu är det dags att mala. Lägg de hela oliverna, kärnor och allt, i din matberedare eller kvarn. Kör maskinen tills du har en tjock, relativt slät pasta. Tänk dig konsistensen av en grov tapenade.

Malaxering – det kritiska steget

Nu kommer ett steg som på fackspråk kallas malaxering, och det är helt avgörande för att få ut så mycket olja som möjligt. Det handlar helt enkelt om att långsamt röra om olivpastan under en längre tid.

Flytta över pastan till en stor skål. Använd en träslev eller en elvisp på lägsta hastighet för att försiktigt röra om pastan i 20–30 minuter. Den här processen hjälper de pyttesmå oljedropparna som är instängda i fruktköttet att klumpa ihop sig. Då blir de mycket lättare att pressa ut.

Håll det svalt, till varje pris! Värme är olivoljans fiende. Hela processen måste ske i en sval miljö. Om pastan blir varmare än rumstemperatur (helst under 27 °C) börjar de flyktiga, värdefulla aromerna dunsta och oljans kvalitet försämras dramatiskt. Arbeta i ett svalt rum och undvik att överhetta din maskin.

Dags att pressa och extrahera

Nu är det dags för sanningens ögonblick – pressningen. Fyll dina filterpåsar eller fördela pastan på fibermattorna. Placera dem i din hydrauliska press och börja långsamt, långsamt öka trycket.

Snart kommer en mörk vätska, en blandning av olivolja och mörkt vegetationsvatten, att börja sippra ut. Fortsätt pressa tills det nästan slutar rinna. Samla upp all vätska i en ren behållare. Det som blir kvar i pressen är en torr massa som kallas olivrestmassa.

Denna infografik ger en förenklad men tydlig bild av de centrala stegen i produktionen, från skörd till press.

Som bilden visar bygger varje steg på det föregående för att förvandla en enkel frukt till flytande guld.

Separera oljan från vattnet

Du står nu med en skål full av en grumlig vätska. Det sista, och kanske mest tålamodsprövande, steget är att separera den värdefulla oljan från vegetationsvattnet. Lyckligtvis sköter naturen en del av jobbet – olja är lättare än vatten och kommer att flyta upp till ytan.

Häll blandningen i en hög, smal behållare och låt den stå helt stilla i flera timmar, eller ännu hellre över natten. Du kommer tydligt att se hur ett lager av gyllengrön olja bildas ovanpå ett mörkare lager av vatten.

Använd sedan en separationskanna, en soppslev eller en stor pipett för att försiktigt skumma av eller suga upp oljan från ytan. Var noga med att inte få med något av vattnet, eftersom det drastiskt förkortar oljans hållbarhet.

Resultatet är din alldeles egna, ofiltrerade och unika olivolja. Den kommer att vara grumlig och ha en intensiv, personlig smak. Även om detta är en fantastisk upplevelse, fungerar det också som en påminnelse om det komplexa hantverk som krävs för att skapa en felfri produkt. För dig som vill ha garanterad kvalitet utan allt slit finns ett enklare alternativ – en prenumeration på grekisk olivolja av högsta klass är en pålitlig väg till perfektion i köket.

Så bedömer du kvaliteten på din olivolja

Att lyckas pressa fram sin alldeles egna olja är en fantastisk känsla, en riktig bedrift. Men hantverket slutar inte där – det är faktiskt nu det roliga börjar. Att förstå och kunna bedöma kvaliteten på oljan är A och O, oavsett om den kommer från ditt eget kök eller en fin butikshylla.

Genom sensorisk analys, alltså att helt enkelt använda dina sinnen, kan du lära dig känna igen de komplexa nyanser som skiljer en medioker olja från en helt exceptionell. Det handlar om att leta efter de positiva egenskaperna och samtidigt vara vaksam på vanliga defekter.

Kännetecken på en premiumolja

En extra jungfruolivolja av högsta klass definieras av en vacker harmoni mellan tre positiva attribut. Att lära sig känna igen dessa är som att upptäcka ett helt nytt språk för smak och doft. Det är precis de här egenskaperna som professionella provare letar efter, och som du också kan träna upp dig på att hitta.

• Fruktighet (Fruttato): Det här är grunden. En bra olja måste dofta och smaka av färska, friska oliver. Fruktigheten kan vara grön (tänk nyklippt gräs, kronärtskocka, grön tomat) eller mer mogen (som mandel eller banan).
• Bitterhet (Amaro): En behaglig bitterhet, speciellt på tungans bakre del, är ett solklart tecken på kvalitet. Det avslöjar att oljan är gjord på färska, gröna oliver och är fullpackad med antioxidanter som oleuropein.
• Pepprighet (Piccante): Den där kittlande, nästan riviga känslan i halsen som kan få dig att hosta till. Det är inte ett fel – tvärtom! Det är ett bevis på närvaron av oleocanthal, en kraftfull antiinflammatorisk polyfenol.

Tänk på det så här: en tyst olivolja är ofta en tråkig olivolja. En olja som "pratar" – med tydlig fruktighet, en självsäker bitterhet och en pepprig avslutning – är en olja som har något att berätta om sitt ursprung och hantverket bakom den.

Dessa tre egenskaper måste vara i balans. En olja kan vara intensivt fruktig med en rejäl pepprighet, medan en annan är mer delikat med en mildare bitterhet. Båda kan vara av yppersta kvalitet, precis som både ett kraftigt rött vin och ett lätt, krispigt vitt vin kan vara exceptionella.

Vanliga defekter och vad de beror på

Lika viktigt som att känna igen det goda är att kunna identifiera när något har gått snett. Att veta hur man gör egen olivolja innebär också att förstå riskerna, för många av dessa defekter kan lätt uppstå under en hemmaproduktion om man inte är extremt noggrann.

• Härsken (Rancido): Den absolut vanligaste defekten. Oljan luktar och smakar som gamla nötter, kritor eller gammalt fett. Detta orsakas av oxidation, alltså när oljan har utsatts för för mycket luft, ljus eller värme.
• Unken/Jordig (Muffa/Terra): En doft och smak av mögel, fuktig källare eller jord. Oftast beror det på att oliverna har förvarats i högar för länge efter skörden, vilket leder till mögelbildning. Det kan också bero på att de inte rengjorts ordentligt.
• Vinägeraktig (Avvinato): Oljan får en sur, vinägerliknande doft och smak. Det här uppstår genom jäsning när oliverna har skador och förvaras för varmt, vilket skapar ättiksyra.

Att kunna identifiera dessa fel är guld värt, särskilt när man handlar olja. Tyvärr är det inte ovanligt med felmärkta produkter. Kontroller av olivoljemarknaden i Sverige mellan 2018 och 2023 visade att en stor andel av oljor som såldes som "extra jungfru" i själva verket höll en lägre kvalitet. Du kan läsa mer om Livsmedelsverkets kontrollprogram för olivolja för att förstå problemets omfattning.

Att bedöma olja handlar om erfarenhet. Ju fler oljor du provar, desto bättre blir du på att urskilja nyanser och känna igen tecken på verklig kvalitet. Vill du fördjupa dig ytterligare rekommenderar vi vår guide om olivoljans kvalitet för att bli en ännu säkrare provare. Det allra enklaste sättet att garantera att du alltid får en felfri grekisk olivolja av högsta klass är dock att välja en prenumeration från en pålitlig källa som Olivkassen.

Finns det en enklare väg till fantastisk olivolja?

Att göra sin egen olivolja är onekligen en romantisk tanke. Processen är fascinerande, men som vi har sett är vägen från olivlund till flaska både lång och snårig. Det kräver specialutrustning, rätt sorts oliver och en hel del kunskap för att inte sluta med en olja som i bästa fall är medioker – och i värsta fall direkt dålig.

För de allra flesta av oss som älskar olivolja för dess smak och hälsofördelar, men som inte har tid, resurser eller lust att starta en mini-fabrik i köket, finns det tack och lov ett mycket smartare alternativ. Låt proffsen sköta grovjobbet.

Olivkassen: när bara det bästa är gott nog

Tänk dig att slippa jakten på färska oliver och dyra investeringar. Istället kan du luta dig tillbaka och få en av Greklands absolut finaste olivoljor levererad direkt hem till dörren. Det är precis den idén Olivkassen bygger på – en prenumerationstjänst skapad för dig som vill ha kompromisslös kvalitet.

Med vår prenumeration försvinner all osäkerhet. Du behöver aldrig mer oroa dig för om oljan är färsk, om syrahalten är tillräckligt låg eller om den har hanterats fel. Varje leverans är en kvalitetsgaranti.

Att välja en prenumeration är att välja trygghet och bekvämlighet. Det är en insikt om att din tid och dina smaklökar förtjänar bättre än ett osäkert hemmabygge. Du får en produkt som förfinats genom generationer av expertis.

Fördelarna talar sitt tydliga språk:

• Garanterad Extra Virgin-kvalitet: Du får en olja som inte bara uppfyller, utan med råge överträffar kraven. Den är kallpressad under perfekta förhållanden för att kapsla in varenda nyans av smak och näring.
• Full spårbarhet: Vi vet exakt vilka lundar på Kreta vår olja kommer ifrån. Denna transparens är ett signum för äkta hantverk och stolthet.
• En perfekt smakprofil: Oljan görs uteslutande på handplockade Koroneiki-oliver – berömda för sin fruktiga, intensivt peppriga och vackert balanserade karaktär. Smaken är fantastisk och konsekvent, varje gång.

Njut av Medelhavet, utan krångel

Svenskarnas kärlek till olivolja har formligen exploderat. Idag konsumerar vi någonstans mellan 10 000 och 11 000 ton olivolja varje år, en otrolig ökning från de blygsamma volymerna på 90-talet. Det är ett tydligt tecken på att vi uppskattar både smaken och hälsofördelarna med Medelhavsköket. Vill du dyka djupare i siffrorna kan du läsa mer om olivoljekonsumtionens utveckling i Sverige hos Jordbruksverket.

Men i ett hav av flaskor kan det vara svårt att hitta de där riktiga guldkornen. Olivkassen gör det enkelt. Vår prenumeration är byggd för att vara flexibel och passa just dig. Du väljer själv hur ofta du vill ha en leverans och kan pausa eller ändra när du vill.

Det är det överlägset enklaste sättet att berika din matlagning med det allra bästa från Medelhavet. Så istället för att grubbla på hur man gör egen olivolja, kan du fokusera på att njuta av en perfekt slutprodukt. Läs mer om varför ett olivabonnemang är det smidigaste sättet att alltid ha tillgång till färsk olivolja i världsklass.

Vanliga frågor om att göra egen olivolja

Att ge sig i kast med att göra sin egen olivolja är ett spännande projekt, men det väcker förstås en hel del frågor. Processen är ju, minst sagt, ovanlig i ett svenskt hemmakök. Här har jag samlat svaren på några av de vanligaste funderingarna för att ge dig en ärlig och realistisk bild av vad som faktiskt krävs.

Svaren är raka och informativa, men de belyser också varför det för de flesta är både enklare och smartare att investera i en riktigt bra olja från en pålitlig källa. När man förstår utmaningarna får man också en helt ny respekt för hantverket bakom en äkta premiumolja.

Hur mycket olja får man från 10 kg oliver?

Det här är nog den allra första frågan de flesta ställer, och den sätter verkligen hela projektet i perspektiv. Sanningen är att utbytet kan variera ganska kraftigt beroende på olivsort, hur mogna oliverna är och vilken metod du använder. Men som en generell tumregel kan du räkna med ett utbyte på mellan 10–20 % av olivernas vikt.

I praktiken betyder det att 10 kg färska oliver ger ungefär 1–2 liter olja. Om du använder enklare utrustning hemma, var beredd på att hamna i den absolut lägsta delen av det spannet – kanske till och med strax under en liter. Det här visar tydligt vilken otrolig mängd råvara som går åt för varje droppe, och det förklarar varför äkta, högkvalitativ olivolja faktiskt kostar en slant.

Att göra egen olivolja är en övning i tålamod och realism. Det ger en djup uppskattning för den enorma mängd oliver som offras för att fylla en enda flaska, och för det hantverk som krävs för att maximera utbytet utan att kompromissa med kvaliteten.

Vilka olivsorter passar bäst för olja?

Alla oliver är inte skapta lika, det är en sak som är säker. Vissa sorter har odlats i århundraden just för att producera fantastisk olja, medan andra är tänkta att ätas som de är. För att få en exceptionell olja är valet av sort helt avgörande.

En av de mest hyllade är Koroneiki från Grekland, särskilt från Kreta. Den är känd för sin höga oljehalt, sin intensiva och peppriga smak och sitt rika innehåll av nyttiga polyfenoler. Det är just den sorten vi använder i oljan från Olivkassen, just för att vi vill ha en garanterad produkt i världsklass. Andra klassiska oljesorter är Picual från Spanien och Frantoio från Italien.

Den stora stötestenen här i Sverige är att få tag på rätt sorts oliver färska. De du hittar i matbutiken är nästan alltid bordsoliver, som har betydligt lägre oljehalt och en helt annan smakprofil. De är helt enkelt inte lämpade för pressning.

Hur länge håller hemmagjord olivolja?

Hållbarheten på din hemmagjorda olja hänger helt och hållet på hur noggrann du har varit. Om du lyckats separera oljan väl från fruktvattnet och förvarar den rätt kan den hålla sig fräsch ett bra tag.

• Korrekt förvaring: Ställ oljan i en mörk, lufttät behållare (helst rostfritt stål eller mörkt glas) på en sval plats, runt 14–18 °C. Undvik kylskåpet, då kan oljan stelna och tappa sina fina aromer.
• Filtreringens betydelse: Din hemmagjorda olja kommer troligen att vara ofiltrerad, vilket innebär att den innehåller små fruktpartiklar. De här partiklarna skyndar på oxidationen och förkortar hållbarheten drastiskt – ofta till bara några månader. En professionellt filtrerad olja, däremot, kan hålla i upp till 18 månader eller till och med längre.

Är det billigare att göra sin egen olivolja?

För i princip alla som bor i Sverige är svaret ett rungande nej. Att göra egen olivolja är ett passionsprojekt, inte ett sätt att spara pengar. Bara kostnaden för att importera den stora mängd färska oliver av rätt sort som krävs överstiger vida priset på en färdig premiumolja.

Lägg sedan till investeringen i en liten press och annan utrustning, plus all tid och ansträngning det tar. När allt är sagt och gjort kommer din hemmagjorda liter olja att vara betydligt dyrare än att köpa en flaska från en specialist.

Att pressa sin egen olja är en lärorik resa, men för dig som söker garanterad kvalitet och fantastisk smak utan allt krångel finns en enklare väg. Olivkassen erbjuder en prenumeration på en av Greklands finaste, kallpressade extra jungfruolivoljor, levererad direkt hem till dörren. Upptäck en värld av äkta, hantverksmässig grekisk olivolja och upplev skillnaden som expertis och passion kan göra.